fredag 18 november 2011


En såndär kväll då tankarna far omkring och inte riktigt landar någonstans. Eller kanske en såndär period där modet och hoppet ena stunden är högst uppe på en topp men för att sedan dala nästa sekund. Ena stunden känner man sig fri att kasta sig ut se om vingarna fortfarande bär men innan man tar steget tvekar man och tar ett steg tilllbaka. Eller två. Arg för att man tänkte tanken. Arg för att inte känna lugnet. Känna en trygghet. Arg för att vara ständigt rastlös. Som en fågel i bur. Det är så jag känner just nu.

Jag vet att det går över. Men innerst inne är jag kluven . Är det vad jag vill? Att känslan ska försvinna?

Vem lever jag för? Omvärlden. Mina vänner. Mina kollegor. Min chef. Mina kunder. Mig?

Vad hände med den orädda tjejen som alltid gjorde vad hon kände. Kastade sig ut. Främmande länder, okända ansikten, nya möten, ovisshet och utmaningar.

Har hon fastnat i ekorrhjulet en gång för alla?


Ikväll är en sån där kväll då en mamma tröstar sin dotter och säger att imorgon är en ny dag.
En dag då solen kanske lyser lite starkare och klarare än idag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar