Väskan ligger opackad på golvet.. Men jag skjuter det framför mig till morgondagen. Ligger i sängen och lyssnar på musik. Musiken av den typen man mår bra av samtidigt som man låter tankarna vandra. Egentligen borde jag sova. Men det kan jag också göra imorgon.
Med den här låten säger jag god natt.

Helgen har varit en såndär helg som är som balsam för själen, laddning av batterierna, må bra-känslor i massor... Ja ni förstår. En helg som startade med några timmars jobb för att sedan övergå till mysig middag med rödvin, bio och sen kunde vi bara inte låta bli att slå klackarna i taket och vara ute till morgonkröken.. I söndags skruvade vi upp julstämningen på hög nivå. Julmsik, saffransbulle-bak och julmust till detta. Trots ca tio plusgrader och strålande solsken.

Veckan i övrigt känns som den sniglar sig fram.. Jag gissar att "in my mind" ligger jag redan på en solstol i gassand sol. Snart så..

Känns som man har många omtumlande beslut framför sig just nu. Lite virrig i skallen. Känns som man ska besluta hela sin framtid här och nu. Dock är ju den enda som sätter ribban jag själv och ibland önskar jag att jag kunde sänka den lite.

Har hur som helst haft en såndär dag idag då tiden har gått och jag har inte fått ett skit gjort.. Men men ibland behöver man softa lite. Imorn ska jag väl få tummen ur och pallra mig iväg på ett Body Pump-pass efter jobbet vilket brukar resultera i ca tre dagars invaliditet. Då känner man att man lever och det gillar jag.

En såndär kväll då tankarna far omkring och inte riktigt landar någonstans. Eller kanske en såndär period där modet och hoppet ena stunden är högst uppe på en topp men för att sedan dala nästa sekund. Ena stunden känner man sig fri att kasta sig ut se om vingarna fortfarande bär men innan man tar steget tvekar man och tar ett steg tilllbaka. Eller två. Arg för att man tänkte tanken. Arg för att inte känna lugnet. Känna en trygghet. Arg för att vara ständigt rastlös. Som en fågel i bur. Det är så jag känner just nu.

Jag vet att det går över. Men innerst inne är jag kluven . Är det vad jag vill? Att känslan ska försvinna?

Vem lever jag för? Omvärlden. Mina vänner. Mina kollegor. Min chef. Mina kunder. Mig?

Vad hände med den orädda tjejen som alltid gjorde vad hon kände. Kastade sig ut. Främmande länder, okända ansikten, nya möten, ovisshet och utmaningar.

Har hon fastnat i ekorrhjulet en gång för alla?


Ikväll är en sån där kväll då en mamma tröstar sin dotter och säger att imorgon är en ny dag.
En dag då solen kanske lyser lite starkare och klarare än idag.